FöRFATTARE
Parikka Altenstedt, Johanna

DATUM
2004-01-19

INSTITUTION
Musikhögskolan

SAMMANFATTNING
Syftet med avhandling är att på ett övergripande plan studera modernismens förändringspotentialer utifrån ett familjeperspektiv. På den teoretiska nivån är syftet att studera familjen som en mediepedagogisk kontext utifrån ett senmodernistiskt förändringsperspektiv. På en mer specifik nivå studeras familjen empiriskt som en domän för medierade relationer och medierad kommunikation beträffande familjens inre dynamik, samt familjens egen konstruktion av sin representation i förhållande till andra aktörer i samhället via hemsidor på internet.

Det finns även ett metodologiskt syfte inbyggt i studien genom ett försök att utveckla ett synsätt som tillåter att se internet som ett epistemologiskt fält – en sorts social offentlighet där även privatheten blir synlig och där relationerna konstrueras och reproduceras. Detta sker utifrån en ansats som tar fasta på kritisk metodologi för att på ett reflekterande sätt kunna fånga den vetenskapliga validiteten utan att kompromissa på att se det oväntade i förändringsprocesserna.

Avhandlingens första forskningsfråga kretsar kring familjen och internet. Den handlar om hur ungdomar använder internet hemma och om hur väl deras föräldrar är insatta i detta, t ex hur kunskapsauktoriteten respektive relationsauktoriteten ser ut i hemmen. Frågan ställdes år 2000 till cirka hundra svarspersoner och utifrån denna empiriska explorativa undersökning fortsatte forskningsprocessen mot den andra forskningsfrågan, som i sin tur handlade om hur familjer presenterar och representerar sig själva via "familjesidor" på internet, och om det var möjligt att se ”olika typer” av familjer utifrån deras självkonstruerade webbsidor.

Genom en webbsidestudie söker man sedan svaret på om det är möjligt att upptäcka hur singelfamiljer, kärnfamiljer och familjer med avlidna barn, s k änglafamiljer, konstruerade sina representationer på nätet samt hur innehållet med speciell inriktning på internet, och i belysningen av begrepp som auktoritet, relation och tradition skilde sig på dessa sidor beroende på vilken ”kategori av familj” det handlade om. Den här delen av licentiat thesis består av en diskursstudie, där främst Foucaults begrepp används.

Dessa empiriska forskningsfrågor tillsammans med den teoretiska basen försöker att hjälpa oss att förstå en del av modernismens förändringsprocesser. En slutsats är att familjer har blivit reflexiva processer och bör studeras som sådana, medan internet och de nya medierna skapar ett relationsteknologiskt landskap som jag benämner i denna studie "den sociala offentligheten" för att betona skillnaden till Habermas "borgerlig offentlighet" eller den senare synlighetsbaserade offentligheten.

De metodologiska funderingarna löper som en röd tråd igenom hela studien och en tredje forskningsfråga handlar således om hur den kritiska samhällsvetenskapliga metodologin kan tillämpas inom mediepedagogik, och då särskilt för internetstudier. Mediepedagogiken är disciplinen som kan hantera mediesamhällets medieinnehåll och medietexter utan att förlora sitt fokus på människor som skapar relationer mellan varandra med hjälp av dessa medier. I denna studie har man lagt tonvikten på familjerna, men kunskaperna kan hjälpa oss även att studera andra sociala fenomen och processer där relationer skapas eller upprätthålls med hjälp av medier och relationsteknologin.

ISSN 1402-1757 / ISRN LTU-LIC--04/05--SE / NR 2004:05