Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som hände med strukturen i
elevernas berättelser efter att de hade fått bygga berättelser med
dramaturgin som verktyg.
Undersökningen genomfördes i en årskurs fem med 14 elever, varav 7 var
flickor och 7 var pojkar. Eleverna skrev två berättelser var.
Undersökningen började med att varje elev skrev en berättelse. Lektionerna
som följde bestod av dramatiserande, fantiserade och skrivande. Vid olika
lektioner låg fokus på olika byggstenar i berättelser. Eleverna fick
använda en textanalys som synliggjorde den dramatiska berättelsens
byggstenar. Textanalysen användes sedan som disposition till den andra
berättelsen som eleverna skrev.
Jag textanalyserade elevernas berättelser och fann att såväl enskilda
elever som den utvalda gruppen i stort utvecklade sina berättelser. Alla
lektioner bidrog till resultatet. Syftet blev uppnått. Min slutsats är att
elevernas berättelser innehöll fler byggstenar efter att de hade använt
dramaturgin som verktyg i berättelsebyggandet.